Ler-ballongexperiment.

Som jag berättade innan, så blåste jag upp ballonger, smetade på lera, och hängde dem på tork. Jag hade redan glaserat dem i fantasin.
Hmm, det blev mest skit. Eftersom leran krymper men inte ballongen, så spricker leran…så klart. Jag hade väl tänkt att leran skulle torka fortare än den gjorde, då hade jag kunna smälla ballongen innan lera började sin krympning. Nu blev det ju inte så och därför sprack varenda boll, både här och där, men jag fick nya idéer till hur jag ska göra istället. OCH det måste vara tjockare gods, också, annars faller det ihop i ugnen, tror jag. Men det spar jag till ett senare tillfälle när jag har mer tid. Det roliga med lera är att man behöver aldrig kasta något, så länge det inte är skröjbränt går det att återanvända. Smula ner leran i en hink/burk, låt torka ordentligt, häll i vatten, blanda, låt stå ett par veckor och gotta sig, häll bort överflödigt vatten, lägg upp på gipsskiva eller träskiva, vänd med jämna mellanrum, så torkar det snart till sig till lagom fuktighet och du har ny lera att arbeta med.
Virve Brynhagens foto.