Baka en kaka!

Länge sedan….

Liten knatting som skrivit.

Ja, det var ett bra tag sedan jag skrev här sist. Tiden går fort och jag har inte hunnit med riktigt. Idag tog jag dock tag i receptröran i kökslådan och hittade denna lilla lapp. Ååh, så sött, sonen gillade att baka och skrev receptet med mycket möda och stort besvär, hahaa, undrar om han ens hade börjat skolan då. Kakorna är iallafall supergoda…smeten likaså…

Cypernsemester!

Jag vid stora poolen på Hotell Louis Althea Beach.
Vy från havet mot hotell Louis Althea Beach.

Cypriotisk plåtrost.
Kaktus på ödetomt. Hoppas de plockat ut personen som stod på stegen!

Vi var på Cypern i två veckor, men det känns ändå som för kort tid.
Hotellet Louis Althea Beach, var mysigt, vi hade köpt halvpension, så vi åt frukost och kvällsmat på hotellet. Det var buffé och den buffén sitter som klistrad runt midjan nu, hahaa! Stranden var fin med både sand och lavaklippor. Jag lärde mig att snorkla och kunde simma runt och titta på alla fiskar som simmade i det klara vattnet, det var en märklig känsla, som att ligga i ett stort akvarium. Om man simmade ut en bit så var vattnet superturkost med sandbotten och så sagolikt vackert. Djupet låg på ungefär 3-5 meter, maken dök ner och kollade, längre ut än så vågade jag inte simma, man kan ju bli uppäten av en haj eller två 😬.
När vi traskade runt på klipporna så hittade jag en bortkastad grill och där låg en fin plåtbit med underbara färger. Den ska få bli en tavla på väggen här hemma. Rost är så vackert när det är på rätt ställe.
Safari Cypern 4×4 Grand Tour.
Mosaik vid klostrets entré.
Relikskrin.
Afrodites badplats.

Vi var på Cypernsafari med ett gäng på 24 turister, tre bilar, tvärs över Cypern. Vi gjorde en visit i en by, ett kloster som hyser 3500 kg guld!, Afrodites vattenfall, där ett bad föryngrar tio år inom 24 timmar 😂. Landsbygden är full av terrasser där det odlas vinrankor, bergen är så vackra men torra, det har bara regnat en gång sedan i januari. Vi fick veta mycket om Cyperns historia av chauffören, som själv var en utvandrad Cypriot som återvänt för 15 år sedan.
Något som jag förfasade mig över var att tusentals människor kysser och klappar på glasen till skåpen med relikskrin och där byter man baciller med varandra, så sjukdomar sprids ju ganska friskt i dessa guds hus. Örk!
Nåja, jag gjorde det inte.

Denna varma sommar…..

Tomater i mängder…
Pelargonblomster i mängder….

Jag gillar denna värme och denna sol, som varat i tre månader än så länge, och det gör även våra pelargoner och tomater. Jag har väl aldrig sett så många blommor på en tomatkvist på en och samma gång. Ja, blommorna har ramlat av, men det syns att det blir många tomater. I år har vi lyckats pricka in bara gula tomater. Maken beställde frön från Tradera, tre olika sorter blev det: Tysk vindruvstomat, Dvärgtomat och Pärontomat. Alla tydligen gula. Och alla blir färdiga ganska samtidigt, så vi äter tomater på längden och tvären, tur att de är små, så de blir bara en munsbit var. Alla andra plantor i trädgården lider däremot av värmen, ja, nästan alla andra, olivbusken trivs, men mina hortensior slokar och blommorna är bara knytnävsstora, när de borde vara stora som människohuvuden! Förtvivlan! Men, vad gör man? Vi vattnar och håller på men inte hjälper det….
Något gott har denna värme fört med sig och det är att jag nu har badat i havet för första gången på säkert 15 år i Sverige! Tänka sig! Havet är ju så isandes kallt här att det räcker att doppa tårna och sedan är man inte varm längre. Men jag har badat tre gånger den senaste veckan och det har varit behagligt varmt, säkert 23 grader och det räknas som varmt på våran breddgrad. Det är kyligt precis när man går i och sedan blir det så där lagom varmt och gott, och då kan man ligga i och simma runt minst en halvtimme. Här i Trelleborg har jag då kvällsbadat på Dalabadet, Östra Stranden och Fredshög, Fredshög hade finast vatten.
Nästa vecka går temperaturen ner några grader, det blir faktiskt lite skönt, nu är det närmre 30 grader inomhus, det är lite obehagligt faktiskt. Fläktarna går i alla rum dygnet runt. Men samtidigt fasar jag för hösten och regnet, vinden, kylan, blåsten, mörkret. Nä, ljus och värme är bättre trots allt.

Börjat med ny hobby: Stickning. Eller nygammal hobby. Inte gjort detta på minst 20 år. Lite roligt är det allt. Får se om det blir en tröja eller ett garnnystan igen.

Väderkvarnspalm, eldkrona, palettblad, hängpetunia, lobelia och en okänd rosa skönhet samsas i mina föräldrars gamla kopparkittel.

Är det sommar eller vad? Trädgården är full av tomatplantor och alla andra 100 sorters växter vi samlat på oss. Maken har installerat ett droppsystem, som vattnar alla krukor med en vridning av en lite knapp. Lyx! Nu slipper jag dra slang genom hela lägenheten varje dag eller fylla 10 vattenkannor i köket. Puh!

Sköna Maj!

Grillsäsongen har startat för oss, lite sent, men ack så gott!
Ja, då har grillen åkt fram igen. Rostig och trasig, men duktige maken har sågat och spikat och nu fungerar den igen med nya brännar-rör, slipper köpa ny grill detta året iallafall. En sparad slant är alltid en sparad slant. En ny grillfavorit är färdigkryddad fläskfilé, som grillas hel, skivas i lagom tunna skivor. Ytan får gärna bli lite bränd på ett par ställen, det ger god smak.

Svart lera är ett fint material att göra skulpturer av.

Ny skulptur i svart stengodslera, denna skapades på cirka en timme, men den ska gröpas ur, för annars blir torktiden grymt lång, och det kan finnas luftbubblor i leran, och då kan skulpturen sprängas sönder i ugnen.
Och som vanligt blir jag så ivrig när jag skapar, att jag glömmer att jag ska göra finliret EFTER urgröpningen, för nu blir risken stor att jag sabbar det fina håret och ansiktets drag när jag vänder och vrider skulpturen i knäet under tiden jag hackar loss lera från insidan. Suck!
Att man aldrig lär sig.
MEN, hittills har det alltid gått bra med denna del av arbetet, håller tummarna än en gång!

Dags för Påskutställningar igen!

Här är affischen för min påskutställningsplats, Galleri Isie Tio, strax norr om Smyge i sydligaste Skåne. Som vanligt står inte årtalet med, men det brukar vara så. Den stora samlingsutställningen, med ett verk av varje konstnär, finns på Solsäter i Räng i Skåne, som vanligt, varför bryta en gammal tradition? Vi är hela 107 stycken som är representerade där. Fantastiskt!

SNÖ, SNÖ, SNÖ. Kan man få för mycket av det, egentligen?

JA, så här såg det ut imorse. Igår trodde jag att våren var kommen, snön var borta och vinterförvarade blommor hade kommit upp från källarförrådet. Snö upp till knäna, men bussen kom enligt tidtabellen, glad blev väl jag! Jag satt och beundrade det snövita morgonlandskapet genom bussfönstret, nästan lika vackert som en sommarmorgon, fast tvärtom.

Lite nytt igen!


Två nya skapelser från den gångna helgen. Paniken stiger och Påskutställningen närmar sig. Ja, det är som vanligt, alltså. Den stora samlingsutställningen tar plats på Solsäter i Räng i södra Skåne, där hänger då en av mina målningar (totalt 107 utställare), och resten av mina tavlor visas upp på Galleri Isie Tio, lite norr om Smygehamn, även det i Skåne.
Jag är sån att jag vill inte visa upp ”gamla” tavlor, därför får jag panik varje år och ”måste” producera nya, fina tavlor till nästa utställning. Maken försöker få mig att inse att man måste inte ha nya tavlor till varje utställning. Nä, jag vet det, men ändå…
Men här är ett par av de senaste, jag gillar porträttformen väldigt mycket…
inte av riktiga människor utan hitte-på i denna stil. Den abstrakta vet jag inte riktigt vad jag tycker om. Den får nog mogna lite till hos mig.